Spotify går app-vägen

Detta blogginlägg läses bäst till denna trevliga sång.

Idag höll Spotify hov i USA. De följer i Apples och senare Facebooks spår och gör en enmansshow på en scen med stora bildskärmar. Daniel Ek är långt ifrån någon Steve Jobs, men... Vad sas då? Ja, till exempel att Spotify ruvar på 15 miljon låtar och det ska ta 100 år att lyssna genom hela katalogen, 150 miljoner dollar betalas tillbaka till musikindustrin sedan starten. Se en del av PK:n här: http://www.ustream.tv/recorded/18841307 (kan behöva login med password: l0vemus1c)

Men nyheterna då? Jo, appar är grejen för dagen. Spotify skapar en "Spotify Plattform" som de själva beskriver så här: "third-party developers can easily build HTML5 Spotify Apps via JavaScript API". Alltså, vem som helst kan bygga appar som du kommer åt inuti Spotify, se filmen längst ner. Du ska via tredjeparts-appar kunna komma åt spellistor, karaoke, musiktexter med mera.

Det intressanta i min värld är hur man ska kunna komma in här som marknadsförare. Mediehus som har någon slags nöjesinriktning lär kasta sig på telefonen och ringa sina webbutvecklare och önska sig en Spotify-app. Det är naturligtvis en grym varumärkesbyggare för till exempel Dagens Nyheter som kan lassa in alla sina recensioner direkt dit lyssnaren är redo för budskapet.

Man kan också se Spotify-apps som ännu ett steg mot att vi behöver "gate keepers" som hjälper oss att välja. Det finns så mycket musik, ja, 100 år bara på Spotify alltså,  så att någon måste hjälpa dig att hitta rätt. Det är där apparna och varumärkena kommer in.

Frågan är om du litar på till exempel Norrlands Guld att välja ut musiken åt dig, eller att du vill sjunga med i deras karaoke-version av deras senaste reklamfilm? Jag kan som vanligt ha fel, men jag tror att många företag tycker det är mödan värt att kliva in i "App finder" i Spotify, i varje fall så länge som kidsen säger att deras främsta intresse är "musik".

/ @jmjobring

Episkt PR-misslyckande, eller?

Läses bäst till denna sång.

Många gör sig idag lustiga över flygbolaget Quantas stora misslyckande med sin twitterkampanj under hastagen #QantasLuxury, se bland annat DN:s artikel och Resumés. Och visst, ovanligt klantigt att köra kampanj om lyx kan det tyckas när bolaget är i konflikt om löner. Men det finns ändå vissa aspekter att reflektera över, tycker jag. Och vissa saker som kanske är lite olyckligt formulerade och som faktiskt kan försena svenska företags användande av s k sociala medier. Jag sticker ut hakan lite...


DN kommer med ett förnumstigt "Råd till alla företag: Starta inte marknadsföringskampanjer på sociala medier utan noggrann övning i tonträff". Intressant att DN ger sig in kommunikationsbranschen, kan man tycka. Dra parellellen att någon hade genomfört en misslyckad traditionell reklamkampanj. Inte hade DN då gett rådet att "Gör ingen reklamkampanj utan noggrann övning där hemma!". Nä, troligen inte. Det är ganska lätt att raljera över något man inte riktigt förstår.
Hade Quantas anlitat en seriös PR-konsult hade detta högst troligt aldrig hänt. Ingen i vår bransch hade gett dem rådet att genomföra en kampanj om lyx när man är i konflikt om löner.


För några år sedan hade människor inte kunnat lufta sin ilska mot flygbolaget. Nu kan alla deras kunder det. Det borde ju alla seriösa företagare se som en tillgång och inte ett hot. Fruktar du dina kunders åsikter kanske du borde se över din affär.


Idag fnissas det överallt och pekas finger mot detta gyllene exempel på hur farligt det är med "sociala medier." Vad de då missar är alla de tusentals bra exempel på kampanjer och kunddialoger som dagligen genomförs på de "sociala medierna". Kampanjer där företag och kunder kan träffas och kanske även göra affärer; sociala affärer. De som pekar finger riskerar att missa dessa affärer, som jag tror tillhör vinnarna i morgon (se tidigare blogginlägg).


Bara under de minuter det har tagit mig att skriva detta inlägg har det tillkommit drygt 70 tweets under hashtaggen. Så, vi borde kanske också reflektera lite över vilket medialt genomslag Twitter faktiskt börjar få när ett flygbolag på andra sidan jorden twittrar sig in i våra dagstidningar, om än via ett dumt misstag.


Jag kan som vanligt ha helt fel, men jag tror att det oreflekterande raljerandet kan kosta en del företagare framtida konkurrenskraft. Ring en seriös konsult och ställ samma frågor som du gör vid alla andra affärer och du ska snart upptäcka att det finns en hel värld där ute att upptäcka. Och inte vara rädd för.


/ @jmjobring

Varumärken på G+ en verklighet

Detta blogginlägg läses bäst med denna sång i lurarna.


Då var det dags. Facebook har ju haft det länge och nu öppnar Googles tjänst G+ också för varumärken och företag. Jag har provat att skapa en sida för min arbetsgivare Plakats räkning. Själva sidan skapar du enkelt på ett par minuter, det är ju sedan arbetet börjar.

Syfte och målgrupp? Ja, det är förstås de vanliga frågorna som dyker upp när man ska kliva in på en ny plattform. Och så även här. Just nu är svaret på dessa frågor naturligtvis inte helt givna. Och så ser den nya världen ut, vi vet inte alltid från början exakt hur de nya plattformarna kommer att användas, och det är svårt att sitta och räkna ut exakt vad syftet ska vara och vilken målgruppen kommer att bli. Det får utveckla sig allt eftersom mediet utvecklas. Den första och största frågan är egentligen: "Har vi resurser och vilja att kasta använda en ny plattform för vår kommunikation?". Den jobbiga motfrågan är tyvärr då: "Har du råd att stå utanför?"


Jag kan som vanligt ha helt fel, men jag tror faktiskt mer och mer på G+ som en plattform som faktiskt kan få lite spridning, men jag ropar verkligen inte hej ännu! Får återkomma.


Länk till Plakat på G+:https://plus.google.com/107842412018959097431


/@jmjobring