Vi förstör för oss själva. Och "vi" är då vi som arbetar med reklam idag. Efter att ha lyssnat på Dorian Mabbs podcast "Reklamradion" där de intervjuar Anders Eriksson, vd på Sveriges Annonsörer, (lyssna här), blir man mörkrädd.
Citerat ur rapporten, som kom i våras, är värda att upprepa: "År 2005 hade 44 procent av svenskarna en positiv inställning till reklam. Motsvarande siffra den här gången är 18 procent – en kraftig minskning med andra ord. Det ska sättas i relation till de 51 procent som i enkäten uppger att de har en mer eller mindre negativ inställning till reklam." Läs hela rapporten här.
Över hälften av de vi ska nå är från början negativt inställda alltså. Och boven är förstås TV, för det är oftast det och direktreklam som "gemene man" ser som reklam. Att TV4 har dragit upp reklamtiden spelar förstås in, men även det faktum att TV-reklam suger är en starkt bidragande orsak. Så länge som vi fortsätter producera TV-reklam som inte utnyttjar mediet i form av känslor och visuella uttryck som verkligen berör kommer reklamtröttheten att fortsätta öka.
Ekvationen ser ut ungefär så här: TV-reklam är dyrt att både producera och sända. Det gör alla reklamköpare nervösa, de investerar stora belopp. Det gör byrån nervös, det är ett stort konto och en viktig kund. När byråns strateger och kontoansvariga blir nervösa blir trycket extra stort på den kreativa processen. Och kreatörer som hela tiden har strateger och en nervös kund flåsande i nacken har svårt att leverera. Man vågar helt enkelt inte ta ut svängarna och landar så småningom i ett "Kom och köp"-budskap. Men... du sitter ju faktiskt i TV-soffan för att bli underhållen. Det är ju liksom hela TV-apparatens idé. Men den tappar vi bort när vi lutar oss långt ut ur rutan och kupar handen runt ditt öra och skriker KOLLA VAD LITE EN PC-LAPTOP KOSTAR JUST NU!!! Ingen tycker det är underhållande. Helt enkelt.
Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men det känns som att TV-reklamen är i bortre änden av sin produktcykel. Den plats i cykeln där man tjänar bra med pengar på sin produkt, men den har stagnerat. Nästa fas är nedgången. Givetvis finns det en ljus sida även av detta. TV-reklamens stagnation och folkets reklamtrötthet öppnar givetvis för helt andra sätt att nå ut. Tillsammans med alla nya medieplattformar skapar det en fantastisk framtid för oss som arbetar med reklam, eller snarare att skapa "innehåll som vi kan prata om". Men, som sagt, det får vi återkomma till en annan gång.
/@jmjobring
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar