2012-08-28

När valfrihet och utbud är ett problem

Vi är väl alla förespråkare av valfrihet och tror på marknadens förmåga att skapa utbud. Fast ibland kan faktiskt det enahanda gamla öststatsutbudet vara bättre! Låt mig upplysa er – och jag medger att jag här balanserar på gränsen till att jag vet vad jag snackar om...
Vi [1] håller på att ta fram en app som utnyttjar en smartphones förmåga att hantera video. Att hantera video kräver en del av hårdvaran och kräver mycket när det kommer till videoformat och codecs. Vi har beräknat produktionskostnaden för den här appen till iOS (alltså iPhone) till ca 250 000 kronor. Helt rimligt för en smart, enkel app.

Men vi vill ju naturligtvis kunna erbjuda Android-användarna samma fina app. Men se, det går inte! Vi slutade räkna vid 800 000 kronor...
Android-plattformen är så fragmenterad så det är inte genomförbart; mängder med telefontillverkare och hårdvaruplattformar. Och Android-användarnas "sämre" vilja att uppdatera telefonens operativsystem, när uppdateringar släpps, bidrar också den.
Följden blir alltså att vår fina app inte kommer att nå Android-användarna.

Tänkte du på det när du köpte din Samsung Galaxy, och tyckte att du stod över fånen som följer Steve Jobs ande i skock? Nä, just det. Och nu står du där. En app fattigare.

[1] Med "vi" menar jag här allt från "jag" till "produktionsbolaget".

/@mjobring

2012-08-26

Instragram är sommarens vinnare


[superlåt i supermix]

I april köpte Facebook den sociala bildpubliceringsappen Instagram för en miljard dollar, se t ex SVD:s text här. Många lyfte på ögonbrynen och ännu fler la pannorna i djupa veck för att analysera det hela. Jag har givetvis inte svaret på varför de gjorde så, men nog är Instagram en vinnare så här långt.

Jag har sett hur många av mina egna Facebook-vänner som har klivit in där i sommar (nedan illustrerat av Hugo Börjesson, hoppas du inte tar illa upp Hugo...). Och jag tror inte att mina vänner är så annorlunda i det avseendet. Min gissning är att tillväxten på användare hos Instagram är enorm just nu.



Det faktum att man nu både på Twitter och i Facebook direkt ser att någon har använt appen i fråga har givetvis gett Instagram en skjuts. Twitter har också integrerat visningen av bilder från Instagram direkt i sin iPhone-app, vilket ytterligare har stärkt upp appens attraktionskraft.

Det som är lite förvånande i sammanhanget är kanske att själva Instagram fortfarande är helt fri från reklam, trots att numera börsnoterade Facebook alltså äger det. Vad säger ägarnas vinstkrav om det?
Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men jag tror att enkla, nischade appar som gör sitt jobb snabbt och enkelt är framtidens vinnare. Och är det något Instagram är bra på så är det att göra de mest vardagliga bilderna lite coolare med sina 18 filter. På bara ett par sekunder kan min värld se så mycket snyggare ut än i verkligheten, det är klart att det lockar. Se några av mina sommarbilder nedan, enkla iPhone-bilder som blir små fina tavlor med hjälp av Instagram. När får vi se något företag som är bra på det här? Eller finns det redan, tipsa gärna!

/ @jmjobring


2012-08-21

Reklamens död är marknadsföringens framtid.

[långt inlägg som kräver fantastisk låt]


Okej, jag vet. Det här inlägget är alldeles för långt, men det är sommar och du har säkert några minuter över, om inte, sluta läs och ha en fortsatta trevlig sommar, men du kanske missar något viktigt...


Visst, det är lätt att raljera över dubbad kola/tvättmedel/rengöringsreklam på reklam TV-kanalerna, men det är där det blir tydligast. Någon försöker enkelriktat trycka upp ett budskap i ditt ansikte. Du ska inte agera och knappt ens reagera. Du ska bara ta in, komma ihåg och förhoppningsvis välja det nästa gång du står där framför hyllan.


Och ja, det har fungerat. Vi har köpt Yes och Riesen. Inte för att vi egentligen har tyckt om det budskap de har förmedlat, men vi har erinrat oss dessa varumärken vid hyllan. Trots att de egentligen inte har fyllt oss med annat än något slags grundläggande förtroende för produkten eftersom "de gör reklam på TV och är väl därför troligen okej...".





Det håller inte längre. De flesta av oss kräver mer för att bli "lojala" idag. Kraven är större för att få oss att välja en produkt framför en annan. Företagen har egentligen aldrig ägt sina egna varumärken, det har alltid vi som fyller dem med något gjort. Det nya nu, och som sakta tar död på den enkelriktade reklamen, är att vi konsumenter också har kanaler att kommunicera i. Vi äger alla idag en egen kanal och där frågar och berättar vi för våra vänner vad vi tycker om produkter och varumärken.


Flera av de nya stora varumärkena som vi ser idag, som Facebook, Spotify, Instagram och Twitter, har aldrig köpt en helsida eller en banner. Visst, de har förstås sina marknadsföringsbudgetar, men de lägger dem på helt andra ställen än på traditionell annonsering. Det handlar om PR-insatser, samarbeten, egna webbplatser, utveckling, events och en hel arsenal av andra insatser, men inte traditionell reklam.





Vad spelar det då för roll? För mig som arbetar med reklam och marknadsföring spelar det förstås stor roll, men vi är ju en del av denna rörelse, så för oss är det inget överraskande. Men den stora poängen för dig som konsument är att det både blir lättare och svårare.


Det blir lättare att påverka och dela med sig av god och dåliga recensioner av de produkter och tjänster du använder. Det gör att de som står bakom produkter och tjänsterna måste anstränga sig hårdare för att skaffa sig nöjda kunder, som kan bli "ambassadörer".





Men det blir samtidigt allt svårare att värja sig mot det som marknadsförs smart. Avsändaren blir otydligare. Din "Ingen reklam, tack" på dörren håller knappast de här varumärkena utanför din dörr. Hur kom du t ex i kontakt med Spotify? Eller Facebook? Ja, högst troligt via en kompis. Du fick en "invite" till Spotify. Någon bad dig gå med i Facebook för att ta del av dina bilder/uppdateringar och så vidare.


Och det är så framtidens marknadsföring kommer att se ut. Du kommer att vilja ta del av det som erbjuds. Du kommer att söka upp det, dela med dig av det och aktivt bli delaktig i uppbyggandet av varumärket, troligen utan att du är så där väldigt medveten om det. Du behöver inte älska Nike för att använda deras webbplats för att regga din löpning. Men den hjälper dig t ex att hålla koll på hur många kilometer du har sprungit den här månaden, Nike tillför något värde och du kommer därför troligen att bli mer positiv till deras dojjor nästa gång du funderar på nya. Och kanske delar du ut din löpdata och bli i samma ögonblick en "ambassadör" för Nike.


Men Yes då? Ja, det fina i kråksången är att även Yes kan hitta smartare vägar att få oss att vilja tycka om deras produkt. Detsamma gäller för i stort sett alla tjänster och produkter, om man bara verkligen tänker till och förstår hur mekanismerna bakom den nya marknadsföringen ser ut. Men exakt hur tänker jag inte berätta här, då får Yes höra av sig...


Och visst kommer vi att fortsätta se helsidor och både bra och dåliga reklamfilmer med reklam för både ditten och datten under lång tid framöver. Det är naturligtvis inte heller "fel" väg att gå, men vi kommer i morgon att se så många andra vägar och öppningar. Helsidan eller reklamfilmen kommer inte att bli det självklara förstavalet det har varit. Och det kommer framför allt inte att vara den enda vägen för att nå ut. Man kan med lite välvilja också se det som en slags demokratiseringsprocess – det är inte längre alltid självklart att den fetaste budgeten vinner marknadsföringsracet.


/ @jmjobring