Detta inlägg läses lämpligen till denna här gamla dängan.
Våra så kallade sociala medier börjar bli en så naturlig del av vardagskommunikationen att till och med B2B-företagen så smått börjar inse att de måste kliva in. Men det går segt. Och jag vågar påstå att det absolut största hindret är "policys" och "strategier".
Och visst. Man ska inte kasta sig in i saker bara för att de finns där. Men när de flesta tvåbenta varelserna i landet använder en och samma webbtjänst är det väl svårmotiverat att inte använda den plattformen för företagets kommunikation? Även om företaget i fråga mest gör affärer med andra företag. Vad jag vet är det ju människor som tar köpbesluten även på företag som gör affärer med företag.
Och visst. Det är lätt att raljera över strategier och policys som måste sättas på pränt och arkiveras i en pärm innan någon vågar öppna munnen, men även för en stor organisation är det inga konstigheter att ta klivet ut i de sociala medierna. Regga ditt företag. Skriv om det ni sysslar med. Uppdatera då och då. Uppmuntra till dialog. Samtala med dina nyvunna vänner. Bjussa på dig själv och kanske en superenkel tävling. Det var väl inte så svårt?
Och visst. Någon form av tanke ska man givetvis ha bakom sin närvaro i sociala medier, men det är egentligen inte svårare än att ni ska berätta om det som ligger er närmast hjärtat när ni är på jobbet. Och tonen? Ja, den ton du använder i dina affärsmail är väl den ton företaget har i övrigt? Då bör du nog använda den tonen.
Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men jag tror att vi om några år kommer att garva åt att vi hade så svårt att få med B2B-företagen i samtalet i de sociala medierna. Om du sitter på marknadsavdelningen och har lessnat på att ledningen inte får tummen ur. Googla fram en policy och ändra företagsnamnet till ert eget och vifta med den framför VD:n i morgon. Och börja snacka med alla människor som finns där ute!
/ @jmjobring
2012-04-01
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar